I dag har jag fått hjälp att rida av min kära mor. Det började naturligtvis
regna precis när jag sadlat, men det fick inte stoppa oss... Det gick ganska bra fast Kalle kunde inte förstå varför man ska gå
mot blåst och regn när det är bättre att
vända rumpan ditåt. Så det blev några dispyter innan han gick med på att göra som matte ville (fast att det var otäckt med regn i ansiktet). Mycket vingligt av och till, men det släppte så småningom när han slutade tjafsa emot. Mamma tog lite foton medan jag red, men det går inte att se att det regnar på dem (det regnade inte jättemycket, men blåste ganska mycket av och till).